Hållbar utveckling & tillväxt av ekonomin.
”Möjlighetsutveckling” är antagligen ett helt nytt begrepp i mångas värld och ”tillväxt av ekonomin” har vi hört alldeles för många gånger, men missuppfattat. Och vad har de båda med hållbar utveckling att göra? Kan de hjälpa oss att förklara varför vi kreativa kloka människor skapar så mycket resultat som inte är hållbara – dvs motverkar oss själva – samt hur vi kan skapa nya resultat som vi vill ha?
När jag satte igång att utveckla konceptet “MöjlighetsMöte” började jag med research om mänskligheten utveckling som individer och i grupp. Jag började intervjua psykologer och sedan Sveriges bästa förändringsexperter, de framgångscoacher som hjälper individer och organisationer dagligen att förändras till något bättre. Det började med Kjell Enhager, Anders Haglund, Annette Forslund, Jörgen Oom, Mia Lehndal och har sedan fortsatt. Den här samlade informationen i kombination med min egen erfarenhet från utvecklingsarbete i näringsliv och offentlig sektor har inte bara hjälpt till att utveckla konceptet “MöjlighetsMöte” utan bidrar nu till det jag kallar “Möjlighetsutveckling” som är moderna metoder för utveckling baserat på nya sanningar till skillnad från de som vi släpat med oss som sedan industrialismens vagga likt snuttefiltar och nappar. Möjlighetsutvekling hjälper oss att rikta vår mänskliga kreativiet och skapandekraft mot möjligheterna istället för att försöka lösa problem – problemorientera.
Tillväxt av ekonomi – missuppfattningen
Som Möjlighetskonsult är jag ingen traditionell ”hållbar-utvecklings-idealist”, jag är pragmatisk och resultatinriktad, jag lyssnar på det vi människor säger att vi vill åstadkomma och sedan tittar jag på de resultat vi faktiskt åstadkommer. Om det finns en diskrepans här emellan så kan ”möjlighetsutveckling” hjälpa. Så är fallet när det gäller hållbarhet. I dagsläget så skapar vi människor väldigt mycket resultat som vi vill ha men också sådana som vi säger att vi inte vill ha. Våra gamla metoder har gjort att mänskligheten betraktat utifrån framstår som en parasit. Vi parasiterar dessutom inte bara på jordens resurser utan ibland lika mycket på våra egna individuella resurser. Hur många känner du som ”gått in i väggen” till exempel?
Vårt ledarskap av företag genererar både önskade och oönskade resultat. Om du till exempel vill ha hög effektivitet och samtidigt ha en frisk, motiverad personal så är det klart att det är möjligt, men så länge du använder dig av våra gamla metoder kommer du skapa högre effektivitet men samtidigt högre missnöje och fler sjukskivningar. För det är resultaten vi skapat fram till dags datum. Kanske inte just du, men generellt så är det så. Och det är företagsamheten som driver utvecklingen framåt i världen, inte politiker, de fördelar bara resurserna, säger Jörgen Oom en av Sveriges främsta föreläsare om mänsklig drivkraft som tillsammans med Jan Carlzon och Astrid lindgren jobbat med attitydfrågor enda sedan 80-talet.
Och det här fenomenet med att vi istället för att skapa förändring mest ökar storleken och hastigheten på det vi redan gör är vanligare än vi tror. Det är svårt att se och det är ännu svårare att bryta sig ur för att kunna skapa förändring på riktigt. Här är nämligen kunskap och erfarenheter inte alltid vår vän då de är upphovet till våra inre omedvetna sanningar och våra vanor. Dessa får i sin tur oss att tänka och agera som vi gjort tidigare även om vi inte vill det. Och om vi låter dessa styra så kommer vi få mer av de önskade resultaten men också mer av de oönskade resultaten.
Det osynliga ”SS” som piskar oss på ryggen dagligen; ”Större & Snabbare” har blivit vår omedvetna sanning och vana. Eller som Christer Olsson en av våra mest populära och framgångscoacher uttryckte det när jag intervjuade honom; ”Problemet är att folk har för brått!”. Få av oss vet varför vi varje dag skall gå och göra allt vi kan för tillväxten av ekonomin. Inte så konstigt att det ibland kan kännas lite meningslöst, för det är det nämligen. När jag coachar ledare och frågar så är det ingen som anser det viktigt att räkna högarna av pengar när vi ligger på dödsbädden. Vi har dessutom någonstans på vägen helt enkelt missförstått betydelsen av ”tillväxt av ekonomin”. Jag som läst till Civilekonom minns vad ordet ekonomi betyder. Det betyder ”hushållning av resurser”. Vad blir då ”tillväxt av ekonomin” undrar du stilla och kliar dig i huvudet. Jo det blir ”ökad hushållning av resurser”. Vi har fullständigt missuppfattat marknadsekonomins syfte.
Möjlighetsutveckling
Men hur skall du och jag göra för att kunna fortsätta skapa önskad utveckling utan att samtidigt åstadkomma oönskade resultat? Det är här möjlighetsutveckling kommer in i bilden och frågan fick mig att börja begrunda begreppet ”omöjligt”. De absolut flesta av oss tror att det är omöjligt att lösa de stora problemen i världen som till exempel svält och miljöförstöring. Beviset – majoriteten gör ingenting åt det, utan gör det som de brukar göra fast mer och snabbare. Att vi inte ens försöker göra något är det tydligaste tecknet på att vi inte tror att det är möjligt. ”Jag har ju lyckats sluta knarka, och har gjort massa saker som att skriva böcker och föreläst för tusentals människor. Jag måste både ha sett och hoppats att det finns en möjlighet annars hade jag inte ens försökt! ” Säger till exempel Mia Törnblom, Sveriges självkänslo-drottning, när jag intervjuade henne för ett par veckor sedan.
En av de saker som framkommer tydligt är just att ingen människa någonsin har försökt sig på något som de på alla plan trodde var omöjligt – då hade de inte ens försökt.
Ytterligare en sak står klart och det är att allt det vi människor räknar till stora framsteg och utveckling någon gång varit omöjligt. Att människan skulle flyga, ta sig till månen, att en man som satts 27 år i fängelse skulle välta Apartheid av tronen, att hoppa över 8 meter i längdhopp, över 2 meter i höjd, att mamma och pappa skulle våga skilja sig och så vidare. Omöjligt är därmed bevisligen bara en tidsfråga. Det vill säga det är omöjligt fram till den stunden en människa SER möjligheten, väljer att TRO på den, känner PASSION för den, tar ett BESLUT om åtgärder i den riktningen, och rent fysiskt börjar GENOMFÖRA handlingar för att ta sig dit. Då är det bara en fråga om tid. David Lega, handikappidrottaren, föreläsaren och numer politikern uttryckte det så här; ”Jag gör det jag tror är möjligt. Det behöver inte betyda att det inte varit omöjligt tidigare.”
Det här är den gyllene formeln vi använder oss av på ett MöjlighetsMöte för att öva oss att skapa hållbar utveckling och komma förbi det som hindrar oss: SE, TRO, PASSION, BESLUT och GENOMFÖRANDE. Sedan skapar vi de bästa förutsättningarna som vi kan i rummet, bland annat genom inspirationsföreläsning, kreativitetsskapande aktiviteter och att introducera ”öppenhet” och ”hjälpsamhet” i rummet. För vi behöver varandra för att skapa utveckling. Ju snabbare vi kan se det och bidra till varandras skapande av nya möjligheter desto snabbare kommer omöjligheter bli möjliga. Så utan öppenhet och hjälpsamhet kan Gyllene formeln fungerar som en välsmord motor men den slirar på kopplingen, hjulen går knappt framåt. Om vi däremot hjälper varandra fungerar det som en växellåda och hjulen snurrar exponentiellt snabbare men med samma motorkraft. Och när vi ändå lärt oss att skapa utveckling till den grad att vi till och med kan förvandla det omöjliga till möjligt – låt oss göra den hållbar.
Så för att knyta ihop den berömda säcken… Om vi använder den makalösa skaparkraften vi människor har, men riktar den mot det vi vill ha, våra möjligheter istället och inte på problemen. “Ett problem löses aldrig på samma plan som det skapats” som Einstein sa. Och när det gäller hållbar utveckling kan en enkel återupptäckt av vad “tillväxt av ekonomin” egentligen betyder, rikta ljuset mot den möjlighet vi vill skapa.